Fredrik

Efter varje resa betygsätter vi hotellet som vi bott på. Skalan är 0 till 5, där 5 är det högsta/bästa betyget. Här nedanför ser du hur Fredrik har betygsatt sina vistelser.

Vaknade som vanligt innan larmet gick igång. Förmodligen för gammal för att kunna sova länge på morgonen. Vädret var ungefär som vanligt, grått med regn i luften.

En dusch och därefter upp till plan 5 vid 08:30 för att intaga frukost. Pensionären Adell som sin vana trogen gått upp 05:30 var på väg att ringa Missing People då jag inte var på plats 07:00.

Ett flertal BI med lemmar valde att tillbringa de sista timmarna på diverse sevärdheter. Tjurfäktningsarenan & Katedralen var målen & eventuellt följde Lasse med, dock oklart om han hittade biljetten. Ryktet säger att Patrik troligtvis red hela vägen upp i katedralens torn.

Utcheckning vid 12:00 och ett trött gång hängde sista två timmarna på den lokala hamburgerbaren & inmundigade diverse nyttigheter.

Kinkan & Lasse beställde två stora Über och ett ännu tröttare gäng försökte hålla sig vakna i ösregnet hela vägen ut till flygplatsen.

Incheckningen gick galant fram tills Patrik upptäckte att han fått boardingkort till Zürich-Arlanda. Visst palaver utbröt men Kenneth styrde upp situationen på klockren skolengelska.

In i taxfree för diverse inköp innan den sega väntan på flyget. Mitt köp blev en Carlos I, en brandy som tillverkas i Jerezområdet.

På serveringen utanför taxfree tog Kinkans vita vecka plötsligt slut när han glatt påpekade att det kan ha varit den billigaste flygöl han någonsin sugit i sig.

Det var ett trött gäng på flyget hem. Det var rejält piggare överlag i torsdags trots det tidiga morgonflyget. Flyget från Sevilla mot Zürich blev försenat vilket medförde kort tid för transfern i Zürich.

Kenneth hade inför denna resa införskaffat en lite mindre smidigare väska jämfört med den koffert av Pippi Långstrump modell han tidigare använt. Väskan var tydligen så liten att den försvann vid den troligtvis stressiga omlastningen i Zürich och hittades inte förrän efter att vårt plan hade lyft mot Kungliga huvudstaden.

02:00 äntligen hemma söder om Söderstadion.

God natt & tack allihopa för en jäkligt trevlig resa.

Vaknade som vanligt 03:30 av ett jävla oväsen. I tron att de höll på att riva hamburgerhaket utanför sliter jag ut öronpropparna. Då hörs ett bekant brummande strax till höger om mig, Avesta andades in, ljudnivån strax under ljudtopparna vid en konsert med Twisted sisters.

Jag kunde slappna av och somnade strax om.

Vaknade till igen vid 07:30.

Jag och Avesta släntrade ner till frukosten där för tredje morgonen i rad Kenneth satt och höll några platser åt oss, oklart varför då det i dessa Coronatider var soprent i restaurangen. Fru Corona hade tydligen skrämt iväg övriga gäster någon dag före vi anlände i torsdags.

En efter en gled övriga BI-medlemmar ner och fick i sig mer eller mindre föda.

Några anekdoter från gårdagskvällen avhandlades och mest spännande hade nog Patrik som fick träffa på både arga krogvakter och trevliga poliser.

Efter några timmars lugn på rum 108 med sen utcheckning, vilket det inte var svårt att få, tog vi oss ut på gatorna vid Temple bar.

Det visade sig att det mesta hade bommat igen på bargatan.

Jag lyckades hitta en öppen affär med lite snygga hoodies så att sonen blir nöjd när jag kommer hem.

Vi lyckades dock hitta ett öppet lunchställe vilket visade sig vara knökfullt.

Jag och Kinkan höll Kenneth och Avesta sällskap en stund innan vi gick och Kinkan bjöd mig på en fantastisk lunch på gyllene måsen.

Efter samling på hotellet tog vi buss ut till flygplatsen. Den obligatoriska biran på flygplatsbaren intogs av de som slapp köra från Arlanda.

Ölen var rekordbilliga vilket överraskade några BI-medlemmar som glatt beställde ett par till.

Vår SAS-kärra avgick i tid. En eloge till de trevliga flygvärdinnorna ombord som precis innan planet lyfte fick besked om att de var uppsagda.

Tack för en trevlig resa och ett som vanligt glatt och härligt sällskap.

Vi fick inte se någon fotboll men vi stängde i alla fall Jameson och Temple bar.

Kära dagbok.

Som jag har längtat att få skriva några rader i dig.

Dagen började med en utmärkt frukost uppe i skybaren på vårt amerikanska hotell. Efter frukosten så spreds vi åt olika håll.

Sippa, Stormyran och Avesta tog bestämda steg mot de röda dubbeldäckade turistbussarna och var med det borta för resten av dagen. Sippa hade lovat att bjuda de övriga på te med citron på valfri fiskrestaurang. Övriga tog sikte på Sporting Lissabons Arena Estádio José Alvalade där supportershopen var belägen.

Inköp av matchtröjor i mindre storlek gjordes av undertecknad och Lillmyran med Ronaldo nr 7 på ryggen trots det kvinnliga butiksbiträdets protester med att Christiano faktiskt hade nr 28 när han spelade för dem. Ola fick tag i en tröja med tillräckligt långa ärmar strl. XXL.

På väg ifrån arenan så upptäcker vi klubblokalen för Directivo Ultras XXI.

Vi bjuds in och släcker törsten med några öl. Under tiden så har Patrik snabbt tagit sig tillbaka till hotellet och hämtat en BI halsduk som givetvis hängs upp på bästa plats. En Halmstad halsduk tas ner och jag tror den blev förpassad till papperskorgen.

Två öl slank ner innan vi tog taxi till området som var plats för världsutställningen 1998, EXPO 98. Som vanligt så drack vi lunch i ett par timmar i strålande solsken på en uteservering med utsikt över floden Tejo. Till Sippas stora avund så serverades det fisk som tilltugg.

Efter ett par öl så började solen bli jobbig för huliganerna Danne och Kinkan.

Efter den långa lunchen så var det fria aktiviteter innan vi samlades och drack middag på en Pizzeria vid floden. Då utrymmet i våra små magar är begränsat så delades det på pizzor åt alla möjliga håll. Stormyran och Sippa som tydligen fattat tycke för varandra under deras afternoon tee under dagen fick tillåtelse av personalen att låna toaletten tillsammans i en halvtimme, oklart varför. Något har förmodligen hänt då personalen var djupt road av Sippas och Stormyrans förklaring på portugisiska då de lämnade inrättningen. På något sätt var Lillmyran inblandad, även där oklart varför.

Konserten som var utsåld 20.000 åskadare inomhus i MEO Arena var en uppiggande tillställning. Mest njöt Stormyran som tydligen dyrkat Scorpions under hela sin uppväxt :) Det syntes!

Efter konserten tog vi taxibilar hem till hotellet. På det intilliggande hotellet Sheraton så intogs en avslutande drink för en större del av sällskapet. Ryktena säger att Sippa tog en paraplydrink.

/Fredrik