Efter att ha gått runt Linateflygplatsen i hopp att finna en säng eller åtminstone en soffa utan stålramar var 60:e cm samt en skrikande unge som omöjliggjorde någon vila beslutar jag mig att gå ner en trappa för att hitta en bättre sovplats. Jag drar ner mössan och huvan över huvudet för att få sova några timmar. Då startar det Italienska riksförbundet för flygplatsstädare sitt stormiga årsmöte. Mötet består av 15 Italienska flygplatsstädare som alla vill ha sista ordet. Efter att ha gnisslat tänder i 2 timmar och övervägt både självmord och att städa flygplatsen själv ger jag mig upp till de övriga boysen. Alla ser pigga ut. Bullen kommer studsande ut från toaletten efter att ha genomfört både övre och undre toalett. Jag tror att det var Bullens 1:a tvätt i varmvatten på 6 dagar, SAS blev glada, alla blev glada.

Klockan är 05.00 och vi börjar förbereda incheckningen. Det stora samtalsämnet är om Kinkan blev bortförd av de Rumänska taxichaufförerna och tillbringa natten bunden runt en stolpe. Vi kom överens om att ljuga ihop en story om att vi hade sovit hela natten när vi skulle möta Kinkan på morgonen. Jag har aldrig sett Kinkan så utvilad, nyrakad, hel och ren tidigare och dessutom proppmätt efter en kanonfrukost. Våran lögn kom på skam, Kinkan hade aldrig sett ett mer slitet gäng förutom Bullen som gjort övre och nedre toalett och druckit rakvatten.

Väl ombord på SAS flighten som skall starta 06.30 meddelas att flighten är försenad ca 45 minuter beroende på att tyskarna inte ville ha oss över sitt luftrum. Sippa sitter bredvid en kostymklädd herre som förmodligen varit på ett styrelsemöte i Milano och försöker inleda en dialog. 'Ehhh haruu vari på fotboll du me' Sippa möts med tystnad 'Ehhh fick du osså boka om från Ryan air. Herrn verkade ändå förstående.

Till slut får vi tillstånd att lämna Milano och på väg för mellanlandning i Köpenhamn. Vi börjar inse att tiden börjar rinna ut för att hinna byta plan i Köpenhamn. Men piloten skonar de övriga passagerarna från våran odör och kör ikapp det mesta av tiden. Väl framme i Köpenhamn har vi 10 minuter på oss att byta plan. Efter en språngmarsch hinner vi ändå med. Clabbe tittar ut genom fönstret och säger att dom verkar ha likadana väskor som oss i det andra planet. Vi kom med men inte bagaget.

Fler fick problem med att komma åt sina dörrnycklar hem som låg i bagaget. Men efter många samtal så löste sig även det.

Vi ses i Barcelona.
Ankan