Kära Dagbok,

Jag vaknade med ett ryck vid halvsex-tiden i morse. Mina förväntningar var mycket stora inför dagen, äntligen skulle Bajen International göra europa osäkert igen. När jag traskade till bussen genom snögloppet hoppades jag att vi skulle resa till nåt varmt land, Portugal eller Spanien kanske. Varför inte den spanska andraligan och en match med Las Palmas?

Samlingen var vid centralen och väl där fick vi en kylväska i handen. Innehållet var både väntat och oväntat och i nåt fall kanske även otäckt. Öl, juice och en äggmacka med kaviar. Ambitionen var mycket god men det var sannerligen inte doften från mackan. Jag skulle nog slängt mackan direkt, jag tror inte hotellstäderskan uppskattade soppåsen hon fick bära med sig tre dagar senare...

Pajas och Svenne var årets reseledare och förutom färdkosten delades årets klädesplagg ut. En fantastisk grönvit halsduk med klubbens vackra emblem broderat på det nedersta grönvita fältet. Mycket sobert och uppskattat. Arrangörerna var också nöjda med resultatet trots att de tydligen genomlidit svåra parkeringsproblem.

Sen kom den stora överraskningen, var skulle vi? Uzbekistan hotades det med men när vi öppnade resedokumenten insåg vi att årets resemål var vårt grannland Danmark och huvudstaden Köpenhamn. Oturligt nog hade matchen vi skulle se, Bröndby-Köpenhamn, flyttats och vi skulle istället få bevista Odense-Sönderjyske. Vilken otur, visserligen skulle vi få se vår gamle hjälte Björn Runström in action men nog skulle den ursprungliga matchen (med Max von Schlebrügge) smälla högre.

För mig innebar dock resesättet en lättnad, istället för att klamra mig fast i en skakig flygstol kunde jag luta mig tillbaka i en bekväm tågfåtölj. Inga piller idag! Men öl drack vi, några stycken tills vi anlände framåt eftermiddagen i Köpenhamn. Endast två någorlunda dramatiska saker hände (om man inte ska kalla varje öppnande av en kylväska med utsipprande ägg-och-kaviar-macka doft för dramatiskt). Dels höll hela resan på att ta slut i Södertälje på grund av ett elfel, i och för sig har väl Syrianska ett på papperet lika spännande lag som Söderjyske, och dels den stora rumslottningen.

Tidigare år har jag bott med berben Åkerblom, det har funkat bra förutom att karln snarkar så infernaliskt, men i år så skulle lottning ske. Det fanns fyra vanliga rum och ett rökrum att tillgå. Sven och Sippa röker så de var redan förbokade i rökrummet. För de flesta spelar det ingen roll vem man får bo med bara man slipper nitlotten. Nu tänker förvisso inte jag skriva vem som är nitlott men jag kan berätta att Danne, efter lottningen, funderade på att börja röka vid 39,9 års ålder. Själv fick jag Ola Långrygg som rumskamrat.

Hotellet låg oerhört centralt och efter att vi lastat in väskorna drog vi ner mot paradgatan Ströget för att läska våra strupar och smörja våra magar.

Första chocken kom på en skotsk pub, gräslig öl var kanske inte oväntat (ni skulle höra bryggar-dannes utläggningar om bristen på dansk ölkultur) men notan! Var den verkligen sann? 75 svenska för en öl! Vi insåg allihopa att det nog skulle bli nudelvecka vid hemkomst.

Dags för mat och efter ett par fall av skrämselhicka vid anblicken av menyernas prislistor tog vi oss in på en indisk buffé-restaurang. Maten var alldeles utmärkt, saftig och välkryddad, eller som en BI-medlem uttryckte det: 'It was good fart in this', ja fan är man i utlandet får man väl snacka utrikiska. Om personalen uppskattade berömmet vet jag faktiskt inte, kanske letar de fortfarande i nån ordbok.

Efter en sväng förbi hotellet och en smärre dispyt om var vi skulle drog vi ner mot Ströget. Vi hittade en irländsk pub och föga förvånande beställde vi öl. Servitrisen hette Malin och arbetade i Danmark för att tjäna grova pengar (alla danskar tjänar grova pengar i förhållande till oss svenskar). Vi samtalade också med en skåning. Alla som vi frågade om tips gällande kvällen, Malin, skåningen, hotellpersonalen och folk på gatan sa samma sak: Det är i Nörrebro det händer. Hade vi fortsatt fråga polisen, politkerna, tidningsjournalisterna och skjutglada gangstergäng så hade vi fått samma svar: Det är i Nörrebro det händer...

Det äldre gardet (Sippa, Sven, Bullen och Kinkan) hängde kvar på ströget medan det yngre gänget (jag, Danne, Claes, Pajas och Ola) tog bussen till Nörrebro. Vi hittade strax en halvtom pub som vi gjorde ett pitstop på innan vi ramlade vidare mot rockklubben Rust. Enligt vakterna var det ingen idé att gå in eftersom bandet spelade! så vi gick vidare och hamnade på en drinkbar kallad Mexicana. Där fastnade vi hela kvällen.

Efter en stund började den tidiga väckningen göra sig påminnd (och kanske pina coladan, singapore slingen, gin fizzen, cosmopolitanen, strawberry daiquiren, mai-taien, san franciscon, tom collinsen eller möjligtvis Long island ice tean, eller varför inte det faktum att vi tvärtemot all sans och förnuft svarade ja på frågan: 'extra sprit?') samtidigt som rösten krackelerade så jag beslutade mig för att åka hem.

Efter vissa problem att hitta taxi kom jag till hotellet och efter diverse bekymmer att komma in i rummet (man ska inte bara komma ihåg hotellnamnet utan även våning och nummer och dessutom göra en smidig handrörelse med ett plastkort i ett minipytteglipa) kunde jag mycket trött krypa ner under täcket.

Kära Dagbok,

Det var en fantastisk dag igår, nu återstår tre ångestladdade göromål: Lucköppning, kontokontroll och en titt i tidningen för att reda ut HUR nära vi egentligen var skottlossningen igår... Läs mer

VAKNAR/LÖRDAG

Vaknar till en ny dag här i livet, en ny dag med grabbarna i BI. Vårat hotell håller hög standard, dock är sängarna av sämre kvalitet. Sängarna på hotellet som stjäl stjärnor o som ligger i staden utan pubar var mycket bättre. Klockan är runt sju och i sängen bredvid ligger Dan o sover sött. Samme Dan gick in i ett chocktillstånd igår på tåget när lottningen av rumskamrat stod klar. Dan fick, som vissa kallar honom, nitlotten (läs Bullen) till rumskamrat. Askgrå i ansiktet och med exorcistens röst bad Dan till gud att gud skulle göra honom till storrökare, med kol o gula tänder (så att han kunde bo i rökrummet med törstsven o mr Seven istället för med Bullen). Vi fick lägga Dan på tågets golv med benen högt för att lindra chocken. Nu när jag ser på Dan inser jag att han återigen är harmonisk, får lust att bita honom i örsnibben lite ömt men kommer till sans och beger mig mot frukosten några våningar ner mot Danmarks mark.

Väljer att åka hiss eftersom trapporna får mig att minnas den gången då myran jagade mig nerför trapporna i staden utan pubar, på hotellet som stjäl stjärnor.

HOTELLFRUKOST

Nere i matsalen möter jag seniorerna, Mr. Seven o Hr. Sven. Tillsammans avnjuter vi en utsökt frukost. Känner mig lite stolt över att jag sitter i ottan (kl. ca. nio) o äter hotellfrukost.

EFTER FRUKOST

Efter frukost går jag åter till rummet för att borsta tänder o bita örsnibb. Känner för att busa lite, slå sönder en fönsterruta, skrika heja AIK, kissa på chockDan eller ta en återställare. Väljer att försöka hitta sprit o kommer snart på att i seniorernas rum torde det finnas något starkt att styrka sig med. När jag, efter att med hjälp av en kniv, skurit mig genom röken i gubbarnas rum hittat en stol sätter jag mig ner. Får mig serverad ett glas med whisky och en sannhistoria av Mr Seven;

SANNHISTORIA

Mr. Sevens kamrat raggarkungen jobbade en gång med problemgossar i tonåren. För att få pengar till en USA resa valde man att (av någon anledning) sälja sockor och kakor. Väl på plats (i New York) hamnade de på en bjudning med div. högdjur o en polischef. På polischefens fråga hur raggarkungen och pojkarna fått pengar till resan svarade kungen (som ej behärskar det engelska språket till fullo) med säker röst: well, we did some sucks and cucks (sockor o kakor). De små gossarna som stod bredvid raggarkungen trodde att kungen sagt något väldigt bra o mellan deras högröda små kinder kunde det skönjas ett litet leende. Kan se polischefen o de andras miner framför mig, ack den svenska synden.

ÅRSMÖTET

Bi vandrar den icke allt för långa vägen mot ströget där vi efter en liten stund hittar en pub där vi slår oss ner, beställer dryck av ubåtskapten Malin fråm Malmö och påbörjar årsmötet. Hr. Myras o Hr. Kinkas röster hörs mest. Sitter o betraktar övriga medlemmar. Konstaterar att även fallangen 'de yngre' fått få påsar under ögonen.

PARKERING I STOCKHOLM

Frågan kommer upp om det skall vara obligatoriskt att framställa ett plagg vid varje resa. Vissa BI menar att ett plagg med aktuell klubbs logga självklart skall delas ut vid varje resa. En BI (nämner inget namn men han är en av två GUCCI BOYS, den andra CUCCI BOY/Ankan var ej närvarande) tycker ej att ett plagg skall vara obligatoriskt eftersom det är svårt att hitta parkering i Stockholm då man skall hämta plaggen.

DRYCK PÅ ÅRSMÖTE

Öl (Guiness, lager) samt en röd drink till Claes som fyllde 40 o det sedvanliga glaset vitt till Bullen som fyllde 43.

CHRISTIANIA

Efter ett stopp på ett café där, som mången gång förr BI drack öl, hamnade vi i stadsdelen Christiania. Ett minst sagt annorlunda ställe. Lösspringande hundar, konstiga människor, öppna eldar, märkliga butiker. BI hamnade i en lokal (där det var förbjudet att 'skjuta' i sig knark, bära skyddsväst, bära vapen mm). Bi drack öl o hade trevligt chockDan var nu bara en Dan o Bullen drack minst fyra stora vodka tillsammans med några Carlsberg. Två av Claes danska fd arbetskamrater gjorde oss sedermera sällskap.

AVSLUTNING LÖRDAG

'de äldre' , Sippa, Sven, Kinkan o Bullen (Bullen som ju faktiskt enligt passet snarare tillhör 'de yngre')gjorde efter en stund en utbrytning o tog en taxi mot ströget. Med oss hade vi en av 'de yngre', Ola. Efter ett stopp på en pub där vi drack öl började vi gå mot hotellet.

SVENS KNÄ, DEL 1.

Då vi närmar oss stortorget eller va fan det heter slänger sig Sven på gatan. Han har sett ett mynt med ett hål i som han vill ha till sin frimärkssamlig. Av Svens kropp landar hans högra knä först på dansk mark o knät blöder ymnigt i den danska natten.

SVENS KNÄ, DEL 2.

Vad som är känt blöder knät än idag.

Då Sven inte inkommit med någon dagbok har övriga medlemmar börjat gnugga sina minnesknölar om vad som hände denna dag. Här nedan kommer det fyllas på med medlemmarnas anteckningar.

Medlem Claes minne:

Matchdag i Danmark.

I. Enligt arrangörerna skulle vi egentligen ha sett derbyt FC Köpenhamn vs Bröndby.

II. Enligt arrangörerna skulle Max von Schleebrügge kommit till hotellet med biljetterna.

Av I och II blev intet. Vi fick istället ta tåget till Odense. En nätt tripp på 2 timmar. När tåget bromsat in i Odense och nio morgondruckna BI-medlemmar klivit tåget stod vi något undrande. Odense är uppenbarligen en stad mitt i ingenmansland. På stationen fanns det några blåvita fans. Vi gav oss i lag med två tillresta, fantastiskt trevliga Odensesupportrar. Lars och Jakob. Tillsammans med våra nyvunna vänner blev det en trevlig promenad till arenan Fiona Park. Arrangörerna hade köpt långsidebiljetter, dessa bytte vi till klackbiljetter då Lars och Jakob bedyrade att vi varmt välkomna som gäster i Odenseklacken.

Ett tråkigt inslag var att vi hade förhoppningar om att kunna se Björn 'Sara' Runström på planen. Tyvärr hade han varit skadad några månader så spel var inte aktuellt för hans del.

Själva matchen i sig var väl ingen höjdare. Odense vann mot Sönderjyske med 2-0. Stämningen på läktaren var helt OK. Vi firade Odenses framgång tillsammans med de blåvita supportrarna.

Efterspelet var tvärtemot matchen en höjdare. Vi fick kontakt med fansfalangen Tigers Nyborg. Tillsammans med dem tog vi en buss till Café Sprogö. Där festade vi hårt tillsammans med en stort gäng glada Odensefans. En annan däckade under kvällen så jag hoppas nån annan kan minnas lite mer om vad som hände. Till slut tog vi sista tåget tillbaka till Köpenhamn. Väl där så tog vi in på O'Learys på centralstationen för lite avrundningsbira. Vad som hände övrigt den kvällen minns jag inte.

Vaknar dessvärre upp i ett regnigt Köpenhamn, inte ens den så lättsamme & positiva 'roomien' Bullen kan få en att starta dagen med ett leende.

Tanken var ju att man skulle använda sista dagen till att softa & strosa fram genom stan, shoppa och kolla in diverse turistfällor innan hemfärd - men icke sa nicke.

Käkar frukost, packar ihop grejerna på rummet och så var det dags för den så nervösa utchekningen som tog så låååång tid på den senaste resan till Amsterdam.

Den unga damen i repan tar snällt emot våra nycklar och utbrister i ett - Välkommen åter! och avslutar meningen där. Inga extra avgifter, skadeståndskrav eller några som helst besvärande kommentarer eller omständigheter. Prisad vare Herren!

Trots regnet så väljer 1/3 av sällskapet att bege sig ner mot Ströget och de andra 2/3 delarna siktar in sig mot Köpenhamns Centralstation för att försöka boka om icke ombokningsbara tågbiljetter i hopp om en tidigare hemfärd. Eftersom undertecknad valde att knata om kring i ett regnigt Köpenhamn så kan jag inte återge i detalj vad som hände de övriga mer än att de lyckades att komma till Malmö och stöta ihop med en manlig motsvarighet till Dolly Parton och att deras försök till en tidigare hemfärd slutade i att vi återsågs i Malmö på ursprungståget från Köpenhamn.

För den bättre vetande 1/3 delen (boka om ej ombokningsbara biljetter, kom igen!) så fylldes dagen av strosande upp & ner längs Strögets regnfyllda gator med diverse olika stop.

Myran & Claes passar på att handla souvenirer hem. Det blev ett fika-brejk, jag och Claes nöjde oss med en smal-fika (kaffe) medans Lars självklart skulle ha en tjock-fika bestående av kaffe + tårt/paj-bit med tillhörande gräddfil (ni läste rätt, gräddfil, någon dansk delikatess) som Myran inte kunde motstå. Lite senare stannade vi till för en äkta dansk husman på Burger King. Den danska Whoopern smakade som den svenska men för den intresserade kan jag berätta att personalen hade en svag hörsel i kombination av en ruskigt dålig musiksmak vilket innebar att vi under hela måltiden plågades av eurodisco på högsta volym som de toppade upp med lite Markoolio, E-type och Aqua.....usch! Som ni förstår blev besöket inte långvarit utan vi pös vidare mot Centralstationen.

Efter försök av biljettbyte, finsökning efter internetcafeér och lusläsning av Expressen så är klockan slagen för avgång med X2000 till Stockholm. Som alla säkert förstått så möte vi upp resterande delen av ligan i Malmö och när alla väl var samlade på tåget så valde hälften av ligan att förgylla resan med öl, jägermeister, öl, jägermeister och jag tror faktiskt inte att det slutade där utan det blev öl, jägermeister, öl, öl och öl innan vi anlände till Stockholm.

Väl framme så skildes vi åt, de flesta åkte hem men några var tvugna att bege sig till 'Jägarn' för att få rättsida på språrbredden.

Over & out för den här gången!